Bibliografi

Denna bibliografi upptager tryckta (och på andra sätt mångfaldigade) arbeten (dock ej tidningsartiklar), som mer eller mindre handlar om Hemsjö. De olika avdelningarna är alfabetiskt ordnade efter författare, kartorna dock efter tillkomsttid. Redovisningen börjar med författarnamn (om sådant finnes) och verktitel, därefter kommer bokens storlek (oktavformat anges icke) och antal sidor, tryckort och -år. I kursiv följer sedan närmare anvisningar och kommentarer. Vävmästaren tar tacksamt emot rättelser och tilläggsförslag.

FACKLITTERATUR helt eller nästan helt om Hemsjö

Blomqvist, Britta  Kerstin Andersdotter – en kvinnas liv (AnGripen 4 2012 s. 8). Kerstin i Färgenäs (1795-1881).

Edvall, Karin  Moderns bekännelse (Edvall, Karin  De bortglömdas skuggor s. 151-162). Falun 2002. Handlar om ett barnamord i Krok 1826.

Forsman, Kerstin – Mangold, Maud  Bönder, sommargäster och pendlare. Historien om en liten bit av Hemsjö socken. 4:o. (3+)123(+23) s.  Dupl. 2001. Beskriver utvecklingen i Högen, Vässenbo och Nolingared genom tiderna.

Fredsjö, Åke  Tvenne västsvenska insjöboplatser från stenåldern (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift 1939 s. 92-139) Om boplatserna på Bokö och vid Solveden.

Hemsjötrakten. Turistkarta med beskrivning över lämpliga vandringsleder från Norsesund och Västra Bodarne. Redigerad av Amanuens G. Ekstrand. 12 s. + vikkarta. Göteborg 1931. Fortfarande användbar, även om tågbiljetten nu kostar mer än 1.50.

Holmberg-Torby, Mimi  Gammal stuga i Hemsjö (Västgötabygden 3 1974 s. 355). Nossebro 1974. Torp i Torska.- Minnen kring Hemsjöstuga (Västgötabygden 5 1974 s. 386). Nossebro 1974. Annedal i Torska.

Kulturhistorisk utredning 4. Hemsjö kommun. 4:o. (1+)26 s. + 2 kartor (+ 6 + 61 s.) Dupl. utan ort och år. Från Hemsjö storkommuns tid (även Ödenäs ingår alltså). Genomgång av och bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla hus. Jfr Tengeland nedan.

Kärrman, Henry – Ohlson, Alf  Färgenäs-Hästeryd-Järnholmen-Ryd-Slävik. 1930-talet. ”En del av Hemsjö socken”. 4:o. 31 s. Dupl. 2005. Trevligt illustrerad historik.

Kärrman, Henry  Ryd. En bondby. 4:o. 43 s. Dupl. 2009. En närbild av byn Ryd från laga skiftet och framåt.

Ohlson, Ingrid  Svår vinter i Hemsjö (Västgötabygden 1984 s. 596). Nossebro 1984. Året var 1784.

Ohlson, Ingrid  Lantbruk i gången tid. Hemsjö socken. 4:o. (25) s. Dupl. 1998. Fler häften om livet i Hemsjö förr under KYRKA OCH KRISTENDOM.

Ohlson, Ingrid  I gåramålaren Raatikainens spår. 4:o. 89 s. Dupl. 2010. Materialet från en utställning i Hemsjö församlingshem. Även många andra av Ingrids utställningar och kurser finns redovisade i häftesform på Hea.

Ohlson, Ingrid  Så sa di då. Ord och uttryck i talspråket i en västgötasocken förr. 119 s. Alingsås 2000. En insiktsfull beskrivning av språket – och livet – i Hemsjö i gamla tider.

Orrsjö, Sven Magnus  Naturnamnen i Hemsjö sn. Norra delen. 4:o. v + 46 s. + tryckfelsblad. Dupl. 1963. Magisteruppsats i nordiska språk.

Rygård, Henry  Utredning och uppmätning av tröskverksvandring på gården Ormås… Betygsarbete i kultur- och arkitekturhistoria… 4:o. 8 s. Dupl. 1956.

Salberger, Evert  Hemsjö-funtens runinskrift (Västgötalitteratur 1986 s. 20-44). Vara 1987. Torde, i polemik med Svärdströms arbete nedan, ge den rätta tolkningen av runorna på den gamla dopfunten, nu tillbaka från Historiska museet till Hemsjö kyrka.

Svensson, Ingvor  Korgslöjd i Hemsjö (Västgötabygden 1 1996 s. 13-16). Nossebro 1996. Vår förenings första ordförande redogör för den binäring som hade stor betydelse i Hemsjö för hundra år sedan.

Svärdström, Elisabeth  Hemsjöfuntens runinskrift (Fornvännen 1962:2-3 s. 102ff).

Synnerman, Pehr  Hemsjörånet (Nordisk kriminalkrönika 1980 s. 387-410). 4:o. Göteborg 1980. Den kriminalkommisarie som ledde spaningarna berättar om detta så uppmärksammade rån 1948 i Hästeryd.

Tengeland, Folke  Kulturinventering i Hemsjö och Ödenäs (Västgötabygden 1 1972 s. 97, 122-124). Nossebro 1972. Recension av Kulturhistorisk utredning ovan.

Torby, Mimi  Hembygdsföreningen i Hemsjö (Alingsåsbygden 1980 s. 30-32). Alingsås 1980. Berättar om vår förenings första decennium.

Wildte, Fridolf  Hemsjö socken under 1700-talet. Anteckningar från det forna Hemsjö. 65 s. Alingsås 1925. Ett sällsynt litet häfte och ett viktigt pionjärarbete.

Wildte, Fridolf  Hemsjö. En västgötasocken intill mitten av 1800-talet. 236 s. Göteborg 1954. Standardverket om Hemsjös historia, en ordentlig utvidgning i tid och omfattning av föregående arbete.

Zachrisson, Ingemar  Utblick från en gårdsplan. Foto Tore Hagman. 192 s. Mölndal 2001. Om gården Mysten och om det traditionella sätt den brukas på. Väl skriven och vackert illustrerad.

Zackrisson, Anders  Hemsjötrakten när seklet var ungt. (4+)60 s. Alingsås 1986. Trevligt album med gamla vykort.

FACKLITTERATUR om Hemsjö med omgivningar

Andersson, Robert  Ängar och hagar i Alingsås kommun. 116 s. 1992. Hemsjö s. 70-71, 86-97.

Andersson, Stellan  Natur i Alingsås kommun. En utflyktsguide. 40 s. Trollhättan 1996. Hemsjö s. 34-37.

Andersson, Stina  På upptäcktsfärd i Säveåns dalgång (Fynd 1-2/97 s. 1-19) På s. 4-5 om bronsåldersrösena vid Ingareds åsar och stenåldersboplatsen vid Solveden.

Appelqvist, Thomas  Lövskogar/Lövskogsinventering i Alingsås kommun 1985. 4+164 s.+4 vikkartor. 1987.  Hemsjö s. 9-10, 13-23, 32-33 med motstående kartor.

Bilén, Lars  Från Alingsåstrakten och Mjörn. Några drag ur dess fauna (Natur i Västergötland s. 464-473. Göteborg 1951). Här nämns bl. a. häckning av havstrut, häger och pilgrimsfalk i våra sjöar.

Borg, Charlie  Fattigvården i Alingsås och Hemsjö. En jämförelse mellan fattigvården i staden och på landet mellan åren 1840 och 1875. 4:o. Dupl. 2004. C-uppsats i historia.

Dahlström, Erik  Naturminnesmärken och fornminnen i Alingsåstrakten. 68 s. Alingsås 1926. Bl a om Tre vackra sjöar i en ring och om bronsåldersrösena vid Hultebacka.

Elfsborgsbygder i ord och bild. 32 s. Alingsås 1922. Anonym och ofullbordad skrift (slutar mitt i en mening), men Hemsjö hinner behandlas på s. 19f.

Ewald, Gustaf  Alingsåsbygden. Historiska platser och minnesmärken, kyrkor och gårdar m. m. Rundturer och utflyktsmål. 111 s. Alingsås 1951. – Andra, utökade upplagan. 128 s. Alingsås 1952. Fyllde en lucka och fortfarande givande att läsa.

Ewald, Gustaf  Boken om Hjälmared och andra gårdar invid Färgen. Anteckningar från en gammal kulturbygd och om en ”klenod bland svenska insjöar”. (82) s. Dupl. 1940. En unik bok? Delar återkommer i författarens Alingsåsbygden.

Ewald, Gustaf  Natur och naturhistoriska minnesmärken i Alingsåstrakten (Alingsås staden vi bygger s. 9-29. Borås 1969). Här omnämns bl. a. bokskogen i Edshult och sjöarna – och pilgrimsfalken på Granö, numera försvunnen.

Grönberg, Anna Gunnarsdotter  Ungdomar och dialekt i Alingsås. A.a. 25+394 s. Göteborg 2004, Skolungdom från Hemsjö (jfr s. 62f) är en liten del av underlaget (utan egna särdrag).

Holmberg-Torby, Mimi  Att återupprätta en dräkt (Västgötabygden 4 1974 s. 370 (+378(. Nossebro 1974.  Vår förenings grundare Ingvor Svensson på bild i den rekonstruerade Kullingsdräkten.

Hvalström, Nils  Beskrifning på allmogens i Alingsåhs contract sinnelag, hushåldning seder och klädedrägt. Utgiven av Hans Sallander. (Västgötalitteratur. 1969. Nr 1. 20 s. Göteborg 1969. Även utgiven separat. Rubriken bär vittne om det lilla häftets rika innehåll. Hvalström (1740-1795) var komminister i Alingsås och kyrkoherde i Hol.

Härskogens friluftsreservat. Utredning 1969. – Supplement. Sjö- och fiskeriunder-sökningar, bl a Ömmerns och Färgensjöarnas fiskevårdsområde.

Johansson, Karin  Ödenäs. På Tåe Johans tid. 76 s. Maskinskriven. Uo, uå (1996). Av visst intresse även för Hemsjö: kyrkbesök där nämns (och gemensamma präster), liksom släktingar i Järnholmen. Den avslutande dialektordlistan kan också gälla för Hemsjö. Se vidare författarinnans Öden i Ödenäs.

Johansson, Karin  Öden i Ödenäs. Personer, platser och bilder från svunnen tid. 144 s. Vårgårda 2002. Till vissa delar med samma material som  Ödenäs. På Tåe Johans tid, men utvidgad och tryckt och med fler och bättre återgivna bilder. Även här framgår närheten mellan Ödenäs och Hemsjö, med släktförbindelser,  gemensamma präster (från Hagelin till Rinder) och lärare från Hemsjö eller som flyttade dit.

Johansson, Leif  Fångstfolk vid Mjörn (Fynd 1-2 1997 s. 20-30). Bl a om stenålders-boplatsen vid Solveden.

Johansson, Leif  Länge levde stenåldern – en skrift om den äldre stenåldern i Alingsåstrakten. 27 s. Alingsås 1992. Särskilt om fyndplatserna Bokö och Solveden.

Karlsson, Vivan – Skoglöw, Jan  Historiska ögonblick runt Alingsåstrakten. 84 s. U.o. 2001.  Motstånd mot danskarna 1612 s. 60f.

Nelson, Helge  Om förhållandet mellan tektonik och glacialerosion inom Säveåns flod-område. 4:o. 36 s. + 8 pl. Lund 1923. Hur har vår landskap formats? För avhandlingen lodades bl.a. Färgen, Mjörn och Sävelången.

Nilsson, Alfons  En bok om Alingsås och dess omgivning. 88 s. Alingsås 1925. Lärobok i hembygdskunskap. Om Hemsjö s. 71f (fornminnen), 72-74 (sägner), 77-87 (socken, näringsliv, natur).

Nilsson, Alfons – Wildte, Fridolf  Alingsås med omnejd. Kort beskrivning … ur turistsynpunkt. 26 s. + karta. Alingsås 1925. Särtryck ur boken närmast ovan. I Wildtes uppsats Alingsåsbygdens natur (som även ingår i föregående bok) behandlas Hemsjö på s. 19 och 21-25.

Nyman, F. W.  Bidrag till Alingsås historia. 42 s. Alingsås 1884. Kort om hällkistor, stenrösen och domarring i Hemsjö på s. 9-11.

Olsson. Signe  Vid karbidlampans sken. Signes dagbok berättar från 1917-1919. Redi-gerad och med inledning av Karin Johansson. 195 s. Visby 2009. Mest om Ödenäs, men också en del om Hulskog och om det med Hemsjö gemensamma andliga livet

Orre, Thorsten  Indianliv i Västergötland (Svenska Turistföreningens Årsskrift 1930 s.240-258. Sthlm 1930). Skildrar en kanotfärd över bl.a. Ömmern, Färgen, Mjörn, Sävelången och Torskabotten.

Risberg, Georg E.  Kullings härads allmänning. Några minnesblad och bilder från Brevikshult. 113 s. Alingsås 1958. Framför allt återfinns glimtar från Hemsjö i bokens avslutning, som utgörs av Gustaf Ewalds Kullings härad. Spridda anteckningar, bl. a. på s. 102-106 och 108-111.

Sandstedt, Håkan  Där stigarna tar slut. Minnen, strövtåg, möten med människor i Alingsås och bygden. 224 s. Alingsås 1985. På s. 103-113 i denna trivsamma bok berättas bl. a. om Bysjön, den gamla dansbanan, Stötteberget, Segerlind och Edshult.

Sandstedt, Håkan  Strövtåg i hembygden – och fjällbygden. Kåserier… 191 s. Alingsås 1987. Till Hemsjö s. 22-24, 78-80 och 111-114 (bl. a. Agnsjöns skola, Hemsjö-Kalle, Åsen och (malen i) sjön Färgen.

Sawyer, Birgit och Peter  Innan Alingsås blev stad. En västsvensk gränsbygds äldsta historia. 4:o. 148 s. U.o., u.å. Behandlar hela det medeltida (och nutida) pastoratet, med mycket ämne från Hemsjö.

Skoglöw, Jan  Slaget vid Brobacka 1566. Vårgårda 1987. Här nämnes (s. 39), liksom i ett par andra av Skoglöws häften, förhuggningarna i Hästabräckan.

Zachrisson, Ingemar  Nära Naturen. Dagbok från Alingsåsbygden. 117 s. Vårgårda 1981. Många beskrivningar säkert från Mysten och övriga Hemsjö, bl. a. i avsnitten Strövtåg i gamla Hemsjö s. 63-66 och Färgenstrand s. 81f.

FACKLITTERATUR med vidare omfång

Arnborg, Gunnar  Stenmur’n. Odlarmöda i Västergötland. 336 s. Pixbo 1980. Mycket intressant om stenmurskulturen, men trots alla murar i Hemsjö omnämns socknen endast på s. 35 med en bild på Gamla kungsvägen och några rader om den väldiga vägbanken vid Högelid.

Arnborg, Gunnar  Eneboken. 272 s. Laholm 1992. I denna vackra bok handlar s. 159-165 (samt 144) om korgmakeriet i Hemsjö ”Västergötlands korgmakarbygd framför andra”.

Arnborg, Gunnar  Folk och potatis. 304 s. Laholm 1996. En matnyttig bok med Hemsjöglimtar på s. 127, 227 och 283-294.

Carlsson, Åke  Mångfaldens marker. Bönder, gårdar och fodermarker i Älvsborgs län. 64 s. Uddevalla 1996. Mysten behandlas och avbildas på s. 18-20.

Ekelund, Anskarius  Dagbok från Kärrbogärde, Hemsjö och Månsholmen, Norra Vånga 1863, 1866-1900. Utgiven av Hans Claeson. Dupl. III+139 bl. Vårgårda 1994. Dagbok (utgiven i tio exemplar) med många korta notiser. Ekelunds tid som bonde i Kärrbogärde (och tjänsteman i Tollered) omfattar endast 1866 och början av 1867 (bl. 3-14).

Ewald, Gustaf  Beskrivning över Kullings härad dess pastorat, socknar och gårdar. Historiska, topografiska och biografiska anteckningar.  240 s. Alingsås 1925. Hemsjö socken upptar s. 89-99, men berörs också tidigare, t ex sjöarna s.8-11, prästerna s. 50f och skolan s. 54f.

Hedlund, Hans  Över berg och backar. 40 vandringar i Göteborgs omgivningar. 164 s. Stockholm 1933. Bl.a. Genom Hemsjö skogar till Ömmern och Runt Färgen.

Hjortstam, Peter – Axelsson, Leif G.  Indelta soldater i Kullings kompani. (6+) 127 s. + rättelseblad. Alingsås 1992. Soldaterna i Västgöta-Dals regemente som bott på torp i Hemsjö s. 71-78.

Holmström, Richard  Västergötland av i dag. Foto Erik Liljeroth (Wideen, Harald – Olsson, Bror  Västergötland. 4:o. 542 s. Malmö 1955. S. 175-534). Bild på (och text om) korgmakare och utsikten från Edsås.

Höjer, Magnus  Elfsborgs län. En topografisk statistisk beskrifning med historiska anmärkningar. S. 1013-1231+vikkarta. Stockholm 1882. (Egentligen en del (med samma sidnumrering) av författarens Konungariket Sverige… Andra delen. Götaland. Senare afdelningen. Stockholm 1881.) Älvsborgs län beskrivs på s. 1013-1029, Kullings härad s. 1066-1069 och Hemsjö socken s. 1081f.

Kempe, Lars-Åke  Fredrik Sundler. En märklig man. 1798-1868. Fänneslunda-Borås-Vårgårda. 452 s. Vårgårda 1991. I denna innehållsrika biografi handlar s. 99-106 om Sundlers vägbyggen genom Hemsjö.

Källgård, Anders  Sveriges öar. 607 s. Kristianstad 2005. Bokö beskrives på s. 565, Lilla Ekholmen på s. 571.

Lindskog, P. E.  Försök till en korrt beskrifning om Skara stift. V. Häftet. (1+)462 s. Skara 1816. Vid denna tid var Hemsjö kyrka givetvis den gamla träkyrkan med klock-stapel. Alingsås pastorat behandlas s. 390-411. Bl a omtalas fiskdöden i Bysjön 1720.

Linnæus, Carl /Linné, Carl von/  Wästgöta-Resa, På Riksens Högloflige Ständers Befallning Förrättad år 1746 … (12+)301s.+5 vikpl. Stockholm 1747. En klassiker som väl inte får saknas. Alingsås s. 116-133, Ingared s.133-134. Åtskilliga senare utgåvor.

Moberg, Ivar  Västergötlands geografi. I. Naturlandskapet. 114 s. Lund 1950. Färgen och andra sjöar nämnas s. 47f, Hemsjö s. 98f (i form av citat från Nelson, Helge  Väst-götarnas rike, se nedan).  

Natur i Älvsborgs län. Inventering och handlingsprogram för allmän naturvård. 599 s. + kartbilaga. Kungsbacka 1976. Om naturområden i Hemsjö på s. 396-400.

Nelson, Helge  Västgötarnas rike. En geografisk skiss (STF:s årsskrift 1924 s. 5-34). Om Hemsjö s. 27-31, foto även s. 9 (”Spånkorgar köras ned till Norsesunds station; en vanlig syn i Hemsjö s:n.”). Ett citat till: ”Det susar vildmark om namnen på uddar, öar och vikar, och de minna om svedjemark och vallgång.”

Orre, Thorsten  Göteborgarnas cykelbok. 96 s. Stockholm 1938. Tur 9 s. 61-62) leder cyklande göteborgare bl.a. till bronsåldersgravarna, Stötteberget, gamla kyrkplatsen och Kärrbogärde.

Orre, Thorsten  Vandringsliv kring Göteborg. (STF:s årsskrift 1938 s. 360-370). Här nämns bl a STF:s raststuga i Mellomgärde och den vackra utsikten från Åsen.

Ortnamnen i Älvsborgs län. Del VIII. Kullings härad. (4+)301 s. Uppsala 1913. Alltjämt standardverket. Ortnamnen i Hemsjö behandlas på s. 86-107,282-286.

Sevärdheter i Dalsland och Västergötland. Älvsborgs län. 205 s. Uddevalla 1982. Om Alingsås kommun s. 116-127, s. 125-127 om Mjörn, Färgen och Edsås.

Sjöbeck, Mårten  Västergötland. Färdvägar och vandringsstigar… 232 s. + vikkarta. Stockholm 1933. Föråldrad och blomstrande i språket; om Hemsjö på s. 82-85.

Sveriges bebyggelse. Älvsborgs län. Del VII. 777 s. Uddevalla 1951. Hemsjö beskri-ves s. 257-329, med inledning av Arvid Dahlström.

Svensk kommunalförvaltning. Våra kommunala förtroendemän och tjänstemän. Del Älvsborgs län. 723 s. Malmö 1959. Hemsjös förtroendemän återfinns på s. 309-314. I den tillbakablickande inledningen återges ett sockenstämmoprotokoll (s. 48f), med den något tvetydiga formuleringen: ”Magazinsföreståndare … tillförbundos att answara det under tiden ingen Brännvinspanna blifwer uttagen utan att sådant kan ske genom inbrott.” 

Svärdström, Elisabeth  Västergötlands runinskrifter. Femte häftet. 4:o. lxiv + s. 353-501 + xvi + pl. 161-195 + vikkarta. Uppsala 1970. S. 460-464 + pl. 185 behandlar run-inskriften på Hemsjö kyrkas gamla dopfunt. (Tolkningen motsagd av  Salberger, se ovan!) Jfr även s. 490.

Vardagsliv under andra världskriget. Minnen från beredskapstiden … 460 s. U.o. 2012. S. 315, 378.

Älfsborgs läns kalender 1906. viii+625 s.+2 vikkartor. Göteborg 1906. S. Om Hemsjö, dess befattningshavare, korgmakare, handlande, egendomar och statistiska uppgifter. Följande upplaga, Älvsborgs läns kalender 1917, 420 s.+ annonser, Falköping 1916, namnger betydligt fler Hemsjöbor (s. 208-210), dock inga korgmakare.

Älvsborgs läns allmänna kungörelser. År 1947. Nr 109. Ang. utkast till ny kommunin-delning. 65 s. Vänersborg 1947. Hemsjö föreslås s. 5 (karta s. 13) och närmare motiverat s. 36-37 ingå i en kommun (bestående av socknarna runt Alingsås stad) med det poetiska namnet Färgene. – År 1948. Nr 60. Länsstyrelsens … preliminära förslag … 127 s. Vänersborg 1948. Här föreslås s. 4 och närmare s. 30-32 en något större krans-kommun, som då bör ges ett annat namn. – År 1948. Nr 193. Länsstyrelsens … slutliga förslag … 126 s. Uddevalla 1948. Förslaget beträffande Hemsjö på s. 65-66 (med namnförslaget Södra Kulling). I tabellform s. 112-113.

KORTARE OMNÄMNANDEN I FÖRBIFARTEN

Beskrivning över Alingsås.  48 s. Vara 1934. Om Sommarro pensionat och vilohem i V. Bodarne s. 15.

Cederborg, C. Aug.  Svante Stensson Sture. Historisk roman… Göteborg 1949. (Tredje upplagan, första utkom 1913.) Hemsjö plundras s. 64. Socknen även nämnd s. 22, geografiskt något felvänt.

Hasselrot, Jonas  Korgar. Tradition och teknik. 192 s. U.o. 1997. Om enekorgar från Hemsjö s. 119 och 124.

Livet på landet förr. Arbete & hantverk. Tidningen Lands läsares egna bilder. 160 s. Värnamo 2010. Två korgmakare från Hemsjö kan beskådas s. 64-65.

Sjödahl, Edgar  Personligt och politiskt. 301 s. Uddevalla 1971. På s. 112 omnämns sommarnöjet och naturskönheten i Färgenäs.

KYRKA OCH KRISTENDOM

Bruce, Bertil  Kyrkliga klenoder i Skara stift. Kullings kontrakt (Julhälsningar till församlingarna i Skara stift 1971 s. 137-145). Trämadonnan i Hemsjö kyrka s. 139.

Cederbom, L. A. – Friberg, C. O.  Skara stifts herdaminne. 1850-1930. Andra bandet. 751 s. Stockholm 1930. Kompletterar Warholms kända herdaminne. Prästerna i Alingsås pastorat s. 529-544.

Emrén, Allan  Musiken i Hemsjömanualet. 102 s. U.o. 2011. Den beskrivna 1300-tals-musiken finns även återgiven på en tillhörande CD-skiva. ”En musikalisk skatt, som för-tjänar att användas även nu för tiden.”

Grandien, Bo  Drömmen om renässansen. Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt och mångfrestare. 514 s. Uddevalla 1979. Hemsjö kyrka s. 240-242.

Gudbrandsson, Robin  Tusenårigt arv. Skara stifts kyrkor. 192 s. Falköping 2008. S. 60, 74, 129.

Hallbäck, Sven-Axel  Medeltida dopfuntar i Älvsborgs läns norra Västgötadel (Väster-götlands fornminnesförenings tidskrift 1963 s. 99-175). Lidköping 1963. S. 102, 127, 146f, 148ff, 158. Sammanfattning i Hallbäck, Sven-Axel  Medeltida dopfuntar i Västra Sverige. 64 s. Skara 1978, s. 18, 29.

Johansson, Hilding  Hemsjömanualet. En liturgisk-historisk studie. 242 s. Lund 1950. Naturligtvis långt ovanför Hemsjös horisont, men ändå intressant att denna unika liturgiska handskrift under den katolska tiden fanns och brukades i Hemsjö kyrka.

Johansson, Karin  Ödenäs. På Tåe Johans tid. 76 s. Maskinskriven. Uo, uå (1996). Av visst intresse även för Hemsjö: kyrkbesök där nämns (och gemensamma präster), liksom släktingar i Järnholmen. Den avslutande dialektordlistan kan också gälla för Hemsjö. Se vidare författarinnans Öden i Ödenäs.

Johansson, Karin  Några västgötakolportörer. 151 s. Alingsås 2001. Licentiatavhand-ling om EFS-kolportörer 1865-1894. Hemsjö och ”Hulskogsläsarna” nämns på flera ställen, särskilt s. 43-59.

Kyrkor i Skara stift.  Red. Johnny Hagberg. Falköping 2012. Hemsjö k:a s. 70f.

Körlivet i Hemsjö till 2010. 94 s. Bildrik återblick, framför allt om Lars Josefssons tid som körledare.

Lagerlöf, Erland  Medeltida träkyrkor II. Västergötland Värmland Närke. 275 s. Borås 1985. S. 49 omnämns Hemsjös tidigare kyrkor (med bild av utsikten från gamla kyrkogården).

Linell, Karl  Pastoratets äldsta bok – tillika litet kyrkohistoria från Hemsjö (Knektar och svartrockar – om personer och händelser i och omkring gamla Alingsås s. 53-57. Alingsås 1987). I denna uppsatsen, först publicerad i pastoratsbladet 1946, berättar dåvarande Alingsåskomministern om hur han återupptäckte Hemsjömanualet, sedan föremål för Hilding Johanssons monografi (se ovan).

Ling, Jan – Nilsson, Ann-Marie  Medeltidens musik i kloster, katedral, slott och koja (Vi äro musikanter alltifrån Skaraborg – studier i västsvensk musikhistoria, Falköping 1983, s. 41-68). On Hemsjömanualet s. 51-53.

Nilsson, Bertil  Kyrka och lärdom (Signums svenska kulturhistoria. Medeltiden. Kristianstad 2004. s. 87-171). Dopritualet i Hemsjö s. 130-131.

Ohlson, Ingrid  Barndop och förnamn. Hemsjö socken. 4:o. (23) s. Dupl. 1998. – Bröllop. Hemsjö socken. 4:o. (11) s. Dupl. 1998. – Firande av högtider. Andra nöjen i Hemsjö socken förr. 4:o. (21) s. Dupl. 1998. – Konfirmation i Hemsjö församling. 4:o. (14) s. Dupl. 1999. – Kring dödsfall och begravning i Hemsjö socken. 4:o. (17) s. Dupl. 1998. Innehållsrika häften, som tillsammans ger en god bild av arbete och högtid förr.

Rahn, Roland  Medeltida Mariaskulpturer i Skara stift. 131 s. Skara 2002. Om trämadonnan i Hemsjö kyrka s. 31-32.

Skara stift i ord och bild. Första delen. 749 s. 4:o. Sthlm 1949. Hemsjö kyrka beskrives s. 682 och med bilder s. 531 och 144. – Andra delen. Biografisk avdelning. 460 s. 4:o. Sthlm 1948. Alingsås pastorats präster, kantorer, vaktmästare, kyrkvärdar och kyrkorådsledamöter s. 393-400.

Warholm, Joh. W.  Skara stifts herdaminne. Sednare delen. 800 s. Mariestad 1872. Kyrkoherdar och komministrar i Alingsås pastorat s.546-560. Fortsatt av Cederbom och Friberg, se ovan.

Wildte, Fridolf  En själamässolängd från Västergötland (Västergötlands Fornminnes-förenings Tidskrift 5:4-5 1948 s. 84-88).

Västergötland. Landskapets kyrkor. Red. Mårten Dahlberg. U.o. 2002. S. 34, 107, 119, 136, 194, 200.

SKÖNLITTERATUR 0CH FOLKMINNEN

Allmogelif i Vestergötland. Folklifsskildringar … Samlade af Vestgöta Landsmåls-förening i Upsala. Utgifna genom K. O. Tellander. viii+127 s. Sthlm 1891. ”Sägner från Hemsjö” (meddelade av E. Bruno) s. 73-79.

Andersson, Erik  Den larmande hopens dal. Roman. 192 s. Falun 2008. Den unga journalisten Ina Ljung besöker bl a Hemsjö.

Barrvik, Monica  Käre Karl Justus. Roman med utsikt från Nääs och Sävelången 1913-1933. 239 s. Stockholm 1985. Endast perifert om Hemsjö; det är Tollered och Sävelången som är spelplatsen för denna intressanta och närmast dokumentära människoskildring.

Berggren, Fredrik  Från Vestergötlands bygder. Hågkomster och kulturteckningar. 176 s. Ulricehamn 1894. Några av sägnerna från Hemsjö återkommer också i denna bok (s. 174-176).

Berggren-Hessel, Annette  Den gamla dansbanan. – Jfr I/ngvor/ S/vensson/  Den gamla dansbanan på lördagskvällen … (Västgötabygden 1987 s. 243. Nossebro 1987.)

Bröllopsmarsch, upptecknad efter Edvard Johansson, Ryggebol, Skallsjö, 1915-16 av Axel Boberg (Svenska låtar, samlade av Nils Andersson, nr 151, s. 71-72. Landskrona 2000). ”Låten var Hemsjö sockens brudmarsch.”

Götlind, Johan  Saga, sägen och folkliv i Västergötland. Urval och studier. xxxii+202 s. Uppsala 1926. ”I Hemsjö socken … visar sig näcken stundom …” s.97f.

Klintberg, Bengt af  Svenska folksägner. 361 s. Sthlm 1972. Sägnerna nr 10 ”Odens jakt”, 113 ”Björnföraren och trollen”, 134 ”Hustrun krökte en hästsko” och 358 ”Jord på smörgåsen” är upptecknade i Hemsjö (och nr 397 i Ödenäs).

Olsson, Helmer  Folkliv och folkdikt i Vättle härad under 1800-talet. 300 s. Uppsala 1945. I grannhäradet berättades det bl a om kyrkklockan i Ömmern (s. 189, 249) och om Stötteberget (s. 258). Nämnd sagesman från Hemsjö Frida Svensson (s. 192).

Orrsjö, Sven  Isbjörn siktad i Hemsjö (Föreningen för Västgötalitteratur Meddelande 1 2014 s. 16). Sägnen om björnföraren (se ovan) hänger ihop med en isländsk saga.

Sagor och Sägner, Visor Skrock och Ordspråk från Vestergötland.  60 s. Sthlm 1891. Särtryck ur Allmogelif i Vestergötland (se ovan) med Hemsjösägnerna på s.  11-16.

Thorell, Per och Eugenia /”Sigurd och Eugenia”/  Ljungblommor. Charader och annat småplock. 63 s. Alingsås 1868. Tankar vid Swartzenhoffska grafvens öppnande… s. 59-60.

Tro, sed och sägen. Folkminnen utgivna av David Arill. 80 s. Göteborg 1924. Sägner från bl. a. Rydboskogen och Hästeryd s. 50-51.

KARTOR

Generalstabens karta över Sverige. Borås. Skala 1:200 000. Utgiven på 1800-talet. En geologisk beskrivning till kartbladet utgiven i Stockholm 1883. – 33. Borås. Skala 1:100 000. Uppmätt 1928 och 1929. Stockholm 1935. – På samma uppmätning bygger i skala 1:50 000: 33. Borås N.V., 33. Borås N.O., 33. Borås S.V. och 33. Borås S.O. Stockholm 1952.

Gröna kartan. Topografisk karta skala 1:50 000. Borås 7C SV. Rekognoserad 1982. Delvis reviderad 1992. Katrineholm 1994. + Göteborg 7B SO. (Bokö, Tolleredskog.) Rekognoserad 1990-91. Katrineholm 1992.

Karta öfver Kullings härad år 1898. Häradet kartlagdt år 1893. Skala 1:50000. 2 blad. – Kompletterad samt ånyo utgiven Stockholm 1926. Ekonomisk karta med hemmans-gränser. – Ingår även i den stora spiralbundna Ekonomisk karta över Älvsborgs län, Västergötland 1890-1897. (7 s.) + kartblad 52-149. Skara 1988. Hemsjö på kartblad 87-88 och 96-97. – I Beskrifning till kartan öfver Kullings härad … 1896. 74 s. Stockholm 1898 behandlas Hemsjö på s. 28-31.

Ekonomisk karta över Sverige. Skala 1:10 000.                                                           7C Borås 4a Västerbodarna (ung. Västerbodarna-Järnholmen-Nordingared). Sthlm 1964.                                                                                                                                                                                                                                            7C Borås 4b Hjälmared (delar av Färgenäs, Ryd och Edsås) Sthlm 1967.                    7C Borås 3a. Hemsjö. Sthlm 1967.                                                                                 7C Borås 3b Edsås (Edsås-Sandvik-Edshult).  Sthlm 1964.                                                                                                                               7C Borås 2a Olofsered (ung. Västerdal-Kvarnkärr-Hulkås). Sthlm 1967.                                                                                                                                 7B Göteborg 4j Sunnerö (Bokö). Sthlm 1965.                                                                 7B Göteborg 3j Öjared (Tolleredskog). Sthlm 1974.

Gula kartan. Hembygdens karta med flygfoto, namn, gränser, hus, stigar och åker. Ekonomiska kartan skala 1:20 000. Floda 7B:29. Rekognoserad 1982. Katrineholm 1984. + Alingsås 7C:40. Rekognoserad 1982.  Katrineholm 1985.

Blå kartan. Vägkartan … skala 1:100 000. 72 Borås. Katrineholm 1996 + 71 Kungälv (Bokö, Tolleredskog). Katrineholm 1990.

Alingsås kommun. Karta och vägvisare. Göteborg 1992. Med bl a översiktskarta Alingsås kommun i skala 1:100 000 och kartor över Ingared och Västra Bodarna i skala 1:10 000.

Besökskartan Alingsås. U.o. 2001. Med bl a kommunkarta i skala 1:166 000 och tätortskartor över Ingared och Västra Bodarna i skala 1:14 000.

Färgensjöarna. Skala 1:10000. 2009.

Mjörn. Skala 1:25000. Kartlagt 1987-88. 1995 (Utgåva 2).

Ömmern. Skala 1:15000. U.å.

BIBLIOGRAFIER

Henriksson, Britten  Litteratur om Alingsåsbygden. Bibliografi t.o.m. 1985. xiii+256 s. Vårgårda 1990. Mycket grundlig och omfattande (bl a en mängd tidningsartiklar) bibliografi, ämnesindelad och med person- och sakregister. Hemsjö N 507-526, Ingared N 542-544, Västra Bodarna N 625-630.

Henriksson, Britten  Litteratur om Alingsåsbygden. /Del 2/ Bibliografi 1986-2000. ix+98 s. Vårgårda 2002. En fortsättning av föregående, med samma upplägg.

Katalog över Hemsjö bibliotek. Upprättad år 1922. 24 s. Alingsås 1923.

Korn, Dan  Västgötaböcker. En resonerande bibliografi över västgötalitteraturen. 416 s. Lidköping 2002. En rolig och innehållsrik genomgång av detta stora samlarområde, där Hemsjö naturligt nog spelar en obetydlig roll.